Så har första veckan i september rasat förbi i blixtfart. Jag förstår inte hur snabbt det går och jag får hålla andan vissa dagar för att det inte ska börja snurra… Syre är bra, men jag vill inte att tiden ska springa fortare än att jag orkar hänga med. Försöker påminna mig själv om att bara göra saker jag själv vill, och det funkar faktiskt bra. Nästa steg är att växla ner de saker jag tycker om, inse att det är ok att inte kasta mig in med all passion i allt jag gör och hålla distans…
Barnen är tillbaka i vardagen,maken trollar med knäna och jag håller skenet uppe.
Checklistan är lång, spännande och full av utmaningar i husbyggen, nya utmanande jobb, träning ( som måste ske så inte min rygg pajar=helvete i höfterna) hålla barnen trygga, inte låta småsaker göra ont och stå på egna ben i stormens öga… Livet alltså…
